Cardiff i Storbritannien är den bästa europeiska staden för invandrare, enligt 2023 års rapport om livskvaliteten i europeiska städer.
Cardiff, Wales huvudstad, är en av Storbritanniens äldsta städer. Den är känd för sina hamnar, historiska slott och stolta sporttraditioner.
I Europeiska kommissionens undersökning tillfrågades stadsborna om de anser att deras stad är en bra plats för invandrare.
Man frågade också om staden var välkomnande för HBTQ+-personer, äldre och barnfamiljer.
Nästan alla – 95 procent – av Cardiffs invånare anser att deras stad är en utmärkt plats för de nämnda grupperna av människor.
Lissabon i Portugal hamnade på andra plats med ett resultat på 90 procent.
En annan stad i Portugal, Braga, kom på tredje plats med bara en procent lägre poäng än Lissabon.
Två andra brittiska städer ansågs vara bäst för invandrare. Dessa är storstadsregionen Tyneside i norra England på sjunde plats och Glasgow i Skottland på tionde plats.
Andra inkluderande städer på topp tio är Groningen i Nederländerna, Gdańsk i Polen, Barcelona i Spanien, Hamburg i Tyskland och Helsingfors i Finland.
Enligt studien har städer som gynnas av invandrare och barnfamiljer också högre tillfredsställelse med den lokala offentliga förvaltningen.
Livskvalitet för invandrare i Europeiska unionen
Rapporten Quality of Life in European Cities 2023 visar att i genomsnitt tre av fyra invånare, eller 73 procent, anser att deras stad var en bra plats för invandrare att bo på.
”Städer som inte är huvudstäder ses också som en bättre plats att bo på för migranter och familjer med små barn”, lyder ett uttalande från Europeiska kommissionen.
När det gäller specifika platser anser 79 procent att städer i de norra regionerna är bättre städer för invandrare.
Östländernas städer får däremot lägre betyg, 67 procent anser att deras stad är lämplig för utlandsfödda.
Invandrare föredrar att bo i städer
Undersökningen visade att utlandsfödda i Europeiska unionen (EU) tenderar att bo mer i städer än i tätorter eller på landsbygden.
Invandrare, de som är födda i en annan EU-medlemsstat eller utanför EU, upplevde också städer som bättre platser att bo på.
”De utgör 15 procent av befolkningen i städer, jämfört med 10 procent i tätorter och 6 procent på landsbygden”, står det i rapporten.
I rapporten konstateras att invandrare kan ha unika behov. På grund av detta prioriterar de vissa stadsegenskaper och bekvämligheter framför befolkningen i allmänhet.
Invandrare har till exempel svårare att bygga upp ett stabilt socialt nätverk och kan ha särskilda integrationsbehov.
Dessutom kan kvaliteten på politiken på lokal nivå ha en betydande inverkan på invandrare, som är mer utsatta för arbetslöshet och trångboddhet.
Invandrare, särskilt icke-EU-medborgare, löper också större risk att drabbas av fattigdom eller social utslagning jämfört med värdlandets medborgare.
Beteende hos invånare i städer med och utan kapital
Andelen stadsbor som anser att deras stad är en bra plats för invandrare liknar det nationella genomsnittet.
Studien visade dock på en skillnad mellan huvudstads- och icke-huvudstadsinvånarnas uppfattning om sin stad.
Fler människor, närmare bestämt 75 procent, anser att icke-huvudstäder är gynnsamma för invandrare jämfört med 70 procent för huvudstäder.
De flesta invånare i icke-huvudstäder tenderar att se sina städer som välkomnande för invandrare.
Däremot är det färre invånare i huvudstäderna som anser att deras stad är lämplig för utlandsfödda.
Storbritannien är ett av de länder som flest vill flytta till
Storbritannien är fortfarande ett av de länder som flest migranter söker sig till för att få bättre möjligheter i livet.
Landet har lockat yrkesverksamma från olika områden, t.ex. finans, hälso- och sjukvård, utbildning och teknik.
I en omfattande undersökning från 2023 rankades Storbritannien som det tredje bästa landet för personer som söker invandring, trots de högre levnadskostnaderna.
Storbritannien har också varit bland de mest välkomnande till invandrare bland de europeiska städerna.
Landet rankades nyligen som det åttonde enklaste landet för icke-EU-bor att få medborgarskap i.
Detta baseras på en analys av invandringsdata från 2009 till 2021 av EU:s statistikbyrå, Eurostat.
Om man ser till hur många ansökningar från personer bosatta utanför EU som beviljats under de senaste 12 åren, har omkring tre av 50 (3,2 %) beviljats brittiskt medborgarskap.
Storbritannien stramar åt sin invandringspolitik
Den brittiska regeringen kommer att genomföra betydande förändringar av invandringspolitiken under 2024.
Förändringarna kommer att minska den ökande totala nettomigrationen i landet med cirka 300 000 per år och minska påfrestningarna på offentliga tjänster.
Officiella siffror från Office for National Statistics (ONS) uppskattar Storbritanniens nettomigration från juni 2022 till juni 2023 till 672 000.
Bland de viktigaste invandringspolitiska åtgärderna ingår en höjning av den lägsta årliga inkomstgränsen för kvalificerade arbetstagare och personer som ansöker om familjevisum.
De nya reglerna förbjuder också vård- och omsorgspersonal och många internationella studenter att ta med sig sina anhöriga till Storbritannien.
Landet har också sett en anmärkningsvärd ökning med 930% i utfärdandet av anhörigvisum sedan 2019.