Ett nytt lagförslag som förenklar processen för irländska medborgare att få brittiskt medborgarskap har nu trätt i kraft.
Lagen, som officiellt kallas British Nationality (Irish Citizens) Act 2024, innebär en ändring av British Nationality Act 1981.
En viktig del av lagförslaget är att skapa en enklare väg för irländska medborgare att få brittiskt medborgarskap.
Lagen om brittiskt medborgarskap (irländska medborgare) antogs av underhuset den 26 april 2024.
Den 17 maj nådde den utskottsstadiet i överhuset för stöd över partigränserna.
Efter att de båda kamrarna enats om lagtexten fick den kunglig sanktion den 24 maj.
Vad är lagen om brittisk nationalitet (irländska medborgare)?
Lagen undanröjer flera byråkratiska hinder som tidigare gjorde det svårt för irländska medborgare att bli naturaliserade som brittiska medborgare.
Det förenklar processen för irländska medborgare att ansöka om brittiskt medborgarskap, sänker avgifterna och erbjuder automatisk behörighet i vissa kategorier.
Enligt lagen om brittiskt medborgarskap (irländska medborgare) kan irländska medborgare ansöka om brittiskt medborgarskap efter att ha bott i Storbritannien i fem år.
De får inte ha brutit mot Storbritanniens invandringslagar vid något tillfälle under de fem år som de har bott i landet.
De får inte ha varit utanför Storbritannien i mer än 450 dagar under dessa fem år eller mer än 90 dagar under sitt femte bosättningsår.
Det gäller också irländska medborgare som bor på Kanalöarna, Isle of Man och brittiska utomeuropeiska territorier.
Dessutom kan irländska medborgare nu ansöka om brittiskt medborgarskap utan att göra ett prov i engelska eller Life in the UK.
I unika fall kan ministeriet tillåta att en person uppfyller ett krav även om de faktiskt inte uppfyller det.
Att ansöka om brittiskt medborgarskap kommer nu att kosta irländska medborgare endast 80 pund.
Storbritanniens och Irlands historia
Förhållandet mellan Storbritannien och Irland har alltid varit unikt, med djupa historiska, kulturella och familjemässiga band.
Enligt långfredagsavtalet kan personer som är födda i Nordirland välja att bli medborgare i Irland, Storbritannien eller båda länderna.
Den irländska regeringen har gjort det enkelt för alla som är födda på ön Irland, för personer med partner som är födda där eller för personer med far- eller morföräldrar från ön att få ett irländskt pass.
I Storbritannien har personer som är födda på Irland och som bor i Nordirland eller någon annanstans i landet rätt att arbeta, studera och rösta i Storbritannien.
Irländska medborgare har dock varit tvungna att följa samma process för att få medborgarskap som alla andra utländska medborgare.
Detta innebär att de måste klara ett engelskt språk- och livstest i Storbritannien och betala 1 630 £ för naturalisering.
Lord Hay of Ballyore, som föddes i republiken Irland men flyttade till Londonderry när han var 6 år, kallade det en anomali, enligt en rapport från The Standard.
”För alla som är födda i Republiken Irland men som har bosatt sig i Storbritannien och som uppfyller bosättningskravet bör kunna få brittiskt medborgarskap”, sade han.
Politisk och allmän reaktion på den nya lagen
Lagförslaget har fått betydande stöd från olika politiska personer.
Lord Rogan sade att den enklare vägen till brittiskt medborgarskap borde ha varit tillgänglig för irländska medborgare tidigare.
Han tillade att personer som är födda i Republiken Irland borde ha omfattats av långfredagsavtalet.
Lord Browne of Belmont uttryckte att det helt enkelt var ”fel” att irländare skulle betala en naturaliseringsavgift.
Inrikesminister Lord Sharpe of Epsom betonade att den brittiska regeringen fullt ut stöder den nya lagen.
Han medgav att många invandringsrelaterade brittiska naturaliseringskrav inte gäller för irländska medborgare.
”På samma sätt har Storbritannien en unik relation till Irland och de nära historiska banden, den geografiska närheten och de gemensamma institutionerna mellan de två länderna”, sade Lorde Sharpe.
Han tillade att de som skulle använda den nya rutten ”redan har tillräckliga kunskaper om språket och livet i Storbritannien”.
Detta förstärks ytterligare av fem års kvalificerande bosättning var som helst i Storbritannien.
Allmänhetens reaktioner har också varit övervägande positiva. Många irländska medborgare i Storbritannien uttryckte lättnad och optimism över de nya åtgärderna.
Den nya vägen till brittiskt medborgarskap kommer att gynna dem som navigerar sin identitet mellan de två nationerna.
Den irländska regeringen har välkomnat lagförslaget och erkänner dess potential att förbättra samarbetet och harmonin i Nordirland.
Framtida konsekvenser av den nya vägen till brittiskt medborgarskap
Antagandet av det nya lagförslaget som ska underlätta för irländska medborgare att få brittiskt medborgarskap är en viktig milstolpe i relationerna mellan Storbritannien och Irland.
The British Nationality (Irish Citizens) Act kommer sannolikt att öka antalet irländska medborgare som ansöker om brittiskt medborgarskap.
Det lovar att göra en djupgående skillnad i livet för många irländska medborgare som är bosatta i Storbritannien och främja en anda av enighet och gemensamt arv.
År 2021 fanns det 523 014 personer födda i Republiken Irland som bodde i England och Wales.
Detta inkluderar 324.670 personer från Republiken Irland och 198.344 från Nordirland.