EU-parlamentets representanter från medlemsländerna går vidare med att ta fram nya regler för att upphäva viseringsfriheten för tredje land.
Den nya lagstiftningen kommer att påverka 61 länder utanför EU, däribland Storbritannien, vars medborgare kan resa till Schengenområdet utan visum.
Medborgare från dessa viseringsfria länder får vistas i Schengenområdet i 90 dagar under en 180-dagarsperiod.
”När denna nya lag har antagits kommer den att stärka EU:s verktygslåda för att motverka situationer där viseringsfria resor missbrukas eller motarbetar EU:s intressen”, heter det i Europeiska rådets uttalande.
Utkastet till avtal, som undertecknades den 13 mars 2024, kommer att göra det möjligt för Europeiska rådet att inleda förhandlingar med Europaparlamentet.
Båda parter måste nå samförstånd för att utarbeta det slutliga rättsliga dokumentet om uppdatering av reglerna om upphävande av viseringsfriheten för tredjeländer.
Nya skäl för att upphäva viseringsfriheten
De uppdaterade förordningarna kommer att utöka EU:s möjligheter att ta itu med missbruk av viseringsfria resor i EU.
Det lade till nya skäl för EU att upphäva viseringsfriheten för ett tredjeland. Bland dessa kan nämnas
Olikartad politik för viseringsfrihet
Den första är när ett viseringsfritt land inte längre är förenligt med EU:s politik för viseringsfrihet.
Ett exempel är ökad inresa till EU, särskilt när tredjelandet ligger nära EU.
System för medborgarskap för investerare
Ett andra tillägg till möjliga skäl för upphävande av viseringsfriheten är när det tredje landet tillämpar ett system för investerarmedborgarskap.
Investor citizenship scheme erbjuder medborgarskap/bosättning för investeringar utan krav på en genuin koppling till landet.
Utländska investerare beviljas ofta medborgarskap med liten eller ingen bakgrundskontroll.
På så sätt får de ett pass från det tredjelandet, vilket möjliggör viseringsfri inresa till Schengenområdet.
EU har ofta kritiserat sådana system, inte bara de som drivs av tredjeländer utan även av EU:s medlemsländer.
System för medborgarskap för investerare skulle kunna fungera som en bakdörr för kriminella och korrupta personer i Europa.
Avsaknad av lagar och rutiner för dokumentsäkerhet
Den tredje är hybridhot och brister i lagar eller förfaranden för dokumentsäkerhet.
Lagar om dokumentsäkerhet avser lagstiftning som skapats för att skydda känslig eller konfidentiell information som finns i dokument.
Dessa lagar förhindrar obehörig åtkomst, användning, utlämnande eller förstörelse av sådan information.
Plötslig nedgång i förbindelserna med EU
Medlemsländernas företrädare beslutade också att i utkastet lägga till ett tillfälligt upphävande av viseringsfriheten i händelse av en ”betydande och abrupt” försämring av EU:s förbindelser med tredjelandet.
Detta är särskilt viktigt för frågor som rör ”mänskliga rättigheter och grundläggande friheter”.
Befintliga skäl för upphävande av viseringsfriheten
För närvarande har EU:s regering redan fastställt följande skäl för att upphäva viseringsfriheten för andra länder.
- Det har skett en betydande ökning av antalet tredjelandsmedborgare som har nekats inresa eller som stannar för länge i Schengenområdet.
- Antalet grundlösa asylansökningar från medborgare i ett tredje land med låg erkännandefrekvens har ökat avsevärt.
- Landet samarbetar inte med EU om återtagande eller godkännande av personer som har uppmanats att lämna EU:s territorium. Detta kan bero på en risk eller ett överhängande hot mot allmän ordning eller inre säkerhet, t.ex. ökad brottslighet.
- Landet misslyckades med att uppfylla riktmärkena för viseringsliberalisering för att uppnå viseringsfri status. Detta har förtydligats i den nya förordningen.
Gränsvärde och varaktighet för viseringsfriheten
Europeiska rådet redogjorde också för de tröskelvärden eller riktmärken som utlöser upphävandet av viseringsfriheten.
EU:s medlemsländer har satt gränsen vid 30 procent istället för föreslagna 50 procent.
Detta gäller ökningar av antalet fall av nekad inresa och överskridande av vistelsetid, ogrundade asylansökningar och allvarliga brott.
Å andra sidan har riktmärket för att avgöra om en asylprövning anses vara låg fastställts till 20 procent i stället för de föreslagna fyra procenten.
Referensperioden för att identifiera omständigheter som kan leda till upphävande av viseringsfriheten har uppdaterats till minst två månader.
Detta kommer att göra det möjligt att beakta längre perioder, såsom årliga trender, i stället för bara plötsliga förändringar i de relevanta omständigheterna.
Perioden för tillfälligt upphävande av viseringsundantag har förlängts från 9 till 12 månader. EU har också möjlighet att förlänga avtalet med ytterligare 24 månader.
Enligt den nuvarande regeln gäller det tillfälliga upphävandet av viseringsfriheten endast i 18 månader.
Under upphävandeperioden kommer Europeiska kommissionen att inleda diskussioner med tredjelandet för att ta itu med de frågor som orsakade upphävandet.
”Om ingen lösning hittas för att avhjälpa situationen kan EU besluta att permanent upphäva det viseringsfria resesystemet”, står det i uttalandet.
EU vill förbättra gränssäkerheten
Uppdateringen av de nuvarande lagarna om upphävande av viseringsfria resor för tredjeländer syftar till att bekämpa ”betydande migrations- och säkerhetsutmaningar”.
Till exempel kan överdrivna vistelsetider och ogrundade asylansökningar leda till irreguljär migration.
EU kommer att införa fler lösningar och skyddsåtgärder för att förbättra säkerheten vid sina gränser.
Dess nya automatiserade biometriska gränssystem, Entry/Exit System (EES), kommer att tas i drift i oktober 2024.
Resenärer utan visum och personer med visum för kortare vistelse som besöker EU:s Schengenområde måste registrera fingeravtryck och ansiktsskanning vid gränsen.
EES kommer att registrera inresor, utresor och avslag samt upptäcka personer som stannar längre än tillåtet och personer som använder falska dokument.
Innan du reser till Schengenområdet måste visumfria resenärer också skaffa ett europeiskt system för reseinformation och resetillstånd (ETIAS).
ETIAS, som fungerar på samma sätt som Storbritanniens Electronic Travel Authorization (UK ETA), är planerat att lanseras i mitten av 2025.
Storbritannien och EU har också nyligen undertecknat ett samarbetsavtal för att bekämpa olaglig migration i regionen.