Den brittiska regeringens beslut att höja lönetröskeln för Skilled Worker-visum är föremål för granskning.
Enligt en rapport från Oxford Migration Observatory får den nya viseringspolitiken betydande ekonomiska konsekvenser.
Den nya visumregeln kräver att sökande av Skilled Worker-visum uppfyller minimilönekravet på 38 700 GBP per år.
Enligt The Evening Standard visade resultaten att det kan kosta landet 25 miljarder pund under det kommande decenniet.
Nya regler för Skilled Worker-visum
I april 2024 höjde Home Office minimilönen för Skilled Worker-visum från 26.200 £ till 38.700 £.
Denna förändring innebär att utländska yrkesverksamma nu måste säkra jobb som betalar minst det nya tröskelbeloppet för att kvalificera sig för visum.
Den nya regeln är en del av en bredare strategi för att minska nettomigrationen och prioritera högavlönade roller.
Den nya brittiska Labourregeringen beslutade att fortsätta förändringen när den tillträdde efter valet i juli.
”De här åtgärderna handlar om att säkerställa att vårt migrationssystem fungerar i det brittiska folkets intresse”, sade Storbritanniens inrikesminister Yvette Cooper.
Policyn har dock väckt debatt om huruvida den kommer att skada kritiska sektorer och skapa ekonomiska påfrestningar.
För- och nackdelar med höjda lönetrösklar
Oxford Migration Observatory’s analys ger ett seriöst perspektiv.
I rapporten uppskattas att policyn kan generera 7 miljarder pund i samhällsnytta under de kommande tio åren.
Det kan dock komma att kosta upp till 32,5 miljarder pund, vilket leder till ett nettounderskott på 25,5 miljarder pund.
Dr Madeleine Sumption, chef för Oxford Migration Observatory, förklarade de potentiella följdeffekterna.
”Effekterna av högre lönetrösklar för kvalificerade arbetstagare kommer att bero en hel del på hur arbetsgivarna reagerar”, sade hon.
Om företagen minskar sina anställningar på grund av de ökade kostnaderna kan staten gå miste om skatteintäkter från yrkesverksamma med högre inkomster.
Om arbetsgivarna anpassar sig genom att höja lönerna kan de å andra sidan få högre driftskostnader, vilket kan driva upp priserna för konsumenterna.
Dessa resultat belyser utmaningen att balansera striktare migrationskontroller med att upprätthålla ekonomisk stabilitet.
Bekymmer från kritiska industrisektorer
Den kvalificerade arbetstagarens höjda lönetröskel har väckt oro bland branscher som är starkt beroende av internationella talanger.
Sjukvårdssektorn, till exempel, rekryterar ofta internationellt för att fylla kritiska roller som sjuksköterskor och vårdpersonal.
Många av dessa tjänster har löner långt under 38.700 pund, vilket gör det svårare för arbetsgivare att anställa personal från utlandet.
NHS, som redan brottas med brist på arbetskraft, kan komma att utsättas för ytterligare påfrestningar.
På samma sätt kan skolor i missgynnade områden som är beroende av internationella lärare ha svårt att uppfylla ett högre lönekrav.
Detta gäller även lärare som undervisar i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM-ämnen).
Visumreglerna bör dock inte gälla för lärare i den nationella lönegraden.
Å andra sidan kan byggbranschens specialiserade yrken, t.ex. seniora ingenjörer, uppfylla den höjda lönetröskeln.
Många kvalificerade yrken, som murare och rörmokare, uppfyller dock vanligtvis inte det nya kravet på minimiinkomst.
Detta kan leda till att rekryteringarna bromsar in, vilket kan försena infrastrukturprojekt och öka kostnaderna i en redan pressad sektor.
Eventuella justeringar av lönetröskeln
Den brittiska regeringen är fortsatt engagerad i att minska nettomigrationen och menar att löneökningen är ett nödvändigt steg mot detta mål.
Policyförändringen säkerställer att endast utomeuropeiska arbetstagare som bidrar mest till ekonomin är berättigade till Skilled Worker-visum.
Samtidigt har regeringen bett Migration Advisory Committee (MAC) att se över arbetstillfällena inom IT- och verkstadssektorn.
MAC är ett oberoende offentligt organ som ger råd till regeringen i migrationsfrågor och invandringspolitik.
Granskningen syftar till att förstå varför dessa två branscher är starkt beroende av internationell arbetskraft.
Man kommer också att undersöka om det brittiska invandringssystemet behöver ändras för att stödja dessa viktiga sektorer.
Regeringen har antytt att det kan bli aktuellt med undantag eller justeringar för kritiska roller, men inga specifika planer har tillkännagivits.
Framtidsutsikter för högre lönetröskel för kvalificerad arbetskraft
Policyförändringen är en del av en mer omfattande debatt om migrationens roll i den brittiska ekonomin.
Förespråkare för striktare visumregler hävdar att ett minskat beroende av utländsk arbetskraft kan få arbetsgivare att investera i inhemsk arbetskraft och kompetensutveckling.
Kritiker varnar dock för att den högre lönetröskeln riskerar att skapa onödiga hinder.
Det kan också potentiellt minska Storbritanniens konkurrenskraft när det gäller att attrahera globala talanger.
Den potentiella kostnaden på 25 miljarder pund för att höja lönetröskeln för kvalificerade arbetare väcker frågor om politikens bredare ekonomiska effekter.
De faktiska effekterna av den högre lönetröskeln har dock ännu inte visat sig under de kommande åren.
Beslutsfattarna måste noga övervaka dess effekter för att undvika negativa konsekvenser för företag, offentliga tjänster och ekonomin.
Att balansera migrationskontroll med arbetsmarknadens behov kommer att vara avgörande när Storbritannien fortsätter att förfina sin invandringspolitik.