EU får integrera AI-lögndetektorer i sina nya system för gränskontroll

| juni 21, 2024
EU får integrera AI-lögndetektorer i sina nya system för gränskontroll

Brittiska resenärer kan komma att utsättas för intensiva förhör av en ovanlig gränskontrolltjänsteman – ett lögndetektorsystem med artificiell intelligens (AI).

Europeiska unionen (EU) planerar enligt uppgift att använda AI som en av sina gränssäkerhetsåtgärder.

Den avancerade AI-mjukvaran kommer att analysera ansiktsuttryck, kroppsspråk och andra beteendesignaler vid screening av ankommande resenärer från Storbritannien.

Det skulle kunna genomföras vid gränskontroller på alla flygplatser och färjeterminaler.

Enligt The Mail skulle de högteknologiska AI-lögndetektorerna vara en del av EU:s nya gränskontrollåtgärder.

Dessa är in- och utresesystemet (EES) och det europeiska systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias).

EES träder i kraft den 6 oktober 2024 och ETIAS följer efter 2025.

Båda reseprogrammen kräver att besökare från länder utanför EU lämnar biografiska och biometriska uppgifter för att komma in i Schengenländerna.

Hur AI-lögndetektorer fungerar

Enligt rapporten kan resenärer behöva genomföra en onlineintervju med en datoranimerad avatar innan de reser till EU.

Under intervjun tillfrågas resenären om syftet med resan och andra personliga uppgifter.

AI-systemet skulle analysera ansiktsuttryck, kroppsspråk och ögonrörelser för att avgöra sanningshalten under intervjuer.

Om programvaran upptäcker tecken på misstänkt eller bedrägligt beteende kan den flagga resenären för ytterligare granskning av mänskliga immigrationshandläggare.

EU har redan testat liknande AI-teknik för lögndetektering i pilotprogram med kodnamnen iBorderCtrl och Trespass.

iBorderCtrl är ett EU-finansierat projekt på 4,5 miljoner euro (5,1 miljoner dollar) som testas mellan 2016 och 2019 i Grekland, Ungern och Lettland.

Forskare vid Manchester Metropolitan University har utvecklat tekniken och deras företag, Silent Talker Ltd., marknadsför den kommersiellt.

TRESPASS-konsortiet genomförde pilotprojekt med programvaran och testade en annan lögndetektorprogramvara med samma namn fram till november 2021.

Under dessa försök övervakade de experimentella systemen deltagarnas fysiska reaktioner när animerade gränsbevakningstjänstemän ställde frågor till dem.

Vissa av försöken skannade till och med människors konton på sociala medier i ett försök att avgöra om de kunde vara en säkerhetsrisk.

Att använda innehåll i sociala medier för sådan screening har dock väckt oro hos förespråkare för medborgerliga rättigheter om brott mot yttrandefriheten.

Nya regler för inresa i EU för icke-EU-medborgare

Möjligheten att använda AI-lögndetektorer kommer när EU förbereder sig för att införa strängare inreseregler.

Två nya system för gränskontroll kommer att öka kontrollen av brittiska medborgare och medborgare från länder utanför EU som besöker Europa.

EES kräver biometriska uppgifter från alla resenärer utanför EU och kommer att lagra fingeravtryck och ansiktsskanningar i en EU-databas.

Detta kommer att användas för att registrera in- och utresa för resenärer utanför EU från Schengenområdet i stället för att stämpla deras pass manuellt.

Å andra sidan liknar ETIAS USA:s program för viseringsundantag och Storbritanniens Electronic Travel Authorization (ETA).

Medborgare utan visum måste skaffa ett ETIAS-tillstånd före varje besök i Schengenområdet.

För att få en ETIAS måste sökande fylla i ett onlineformulär och svara på frågor om sin bakgrund och resedetaljer.

En AI-lögndetektor skulle kunna integreras i ansökningsprocessen online och virtuellt förhöra resenärerna när de lämnar in den information som krävs.

Etiska betänkligheter kring AI-lögndetektorer

Att använda artificiell intelligens för att upptäcka lögner i mänskligt beteende har väckt mycket kritik och skepticism.

EU:s lag om artificiell intelligens är utformad för att säkerställa att AI används på ett säkert och rättvist sätt.

Målet är att skydda människors rättigheter och integritet samtidigt som användbar AI-teknik tillåts utvecklas.

AI-system delas in i risknivåer, där vissa anses vara högrisk, som de som används för att känna igen känslor.

Kritiker hävdar dock att EU:s AI-förordning fortfarande tillåter användning av AI inom brottsbekämpning och migrationskontroll, enligt en rapport på BiometricUpdate.com.

Vissa experter har avfärdat AI-lögndetektorer som opålitlig ”pseudovetenskap” som kan leda till orättvis diskriminering.

Patrick Breyer, en tysk ledamot av Europaparlamentet, hävdade att inte ens utbildade mänskliga experter på ett tillförlitligt sätt kan upptäcka lögner enbart baserat på ansiktsuttryck eller kroppsspråk.

Han varnade för att AI-lögndetektorer skulle kunna rikta sig orättvist mot personer med funktionsnedsättningar och ångestsyndrom.

Det skulle också kunna diskriminera olika kulturella tolkningar av kroppsspråk.

Det finns också farhågor om att sådana AI-system kan visa fördomar mot vissa etniska grupper eller nationaliteter baserat på de data som de tränats på.

Många kritiker ser det som ett oetiskt övergrepp i form av invasiv övervakningsteknik.

EU-tjänstemän har försvarat försöken med att de är nödvändiga för att stärka gränssäkerheten och identifiera potentiella hot.